Tack till dig!

Det här inlägget skulle handla om att mina pysseltjejer varit här idag och ätit mat, pysslat och pratat en massa viktigt och oviktigt. Det är alltid så roligt när vi ses och redan längtar jag till nästa gång. Men jag ändrade mig nu och ville skriva om det som tog plats i periferin denna kväll... något som förtjänar att uppmärksammas och tackas för.

Sambo hjälpte mig och lagade sin fantastiska sparrissoppa åt oss så jag kunde koncentrera mig på bröd och pajbak. Hur som helst skuttade han sen iväg för att leka med en kompis (kanske gillar han inte pratet om det viktiga och oviktiga lika mycket som vi?). Han kom hem och fick sig lite soppa han med och när jag sen kom in i köket har han diskat allt efter oss. Jag behövde alltså inte ställa mig och göra det nu!

För att förtydliga... han lagade alltså maten åt oss och sen diskade han upp allt efteråt också. Det här inlägget får helt enkelt handla om det. Om honom. Om hur glad jag är att ha honom. Det var snällt gjort och jag uppskattar det verkligen!

Nu blir det sova för hela slanten. Hoppas på en lika bra natt som igår nu...

/e