lördag 26 december 2015

En sista milstolpe...

Jag må vara en mycket blödig och larvig förälder men i förrgår kväll lämmade min minsting det sista spåret av liten till tomten, napparna. Hjälp vilken total sorg det var. Hon har varit medveten om det och pratat om det länge men när det var blodigt allvar var det otroligt jobbigt för henne. Jag låg bredvid och kramades, sjöng, tröstade, läste om Nejlika som slutade med napp, kliade på ryggen och strök i pannan. På utsidan lugn och trygg för henne och på insidan slets hjärtat itu av hennes sorg.

Och ändå... kunde det varit mycket värre. För mellan gråtattackerna busade vi och skrattade så helt otröstlig var hon ju inte. Och till sist somnade hon lugnt i min famn, men varje tår gjorde ont i hjärtat ändå. Jag brottades med huruvida det var nödvändigt att låta henne gå igenom detta eller om vi skulle strunta i det och låta henne fortsätta ha den då hon sover trots tandläkarens rekommendationer. Jag höll i för någon gång måste hon ju sluta och hon är 3 1/2 nu. Men hade hon gråtit otröstligt hela de nästan två timmar det tog att söva henne hade jag nog aldrig gjort det.

Igår kväll var det redan bättre. Det var inte helt sorgfritt och lite gråt fick tröstas även igår, men mycket mycket mindre i alla fall. Men det är jobbigt för henne det här, mycket jobbigare än vad det var för Penni. Hon förlorar sin första kärlek kan man väl säga och man får vara ledsen och sörja en sån sak tycker jag.

Min älskade lilla. Nu är hon stor.









En liten stor.

/iPhonemelie

onsdag 16 december 2015

Till Penni.

Hej Penni, det är mamma. I skrivande stund är du lite över fem år och hjälp vad mycket du lärt dig under senaste halvåret! Du har lärt dig läsa och skriva, alldeles själv! Du ljudar ut ord och kan förstå vad du läser (ord med svårare stavning är ju lite knepiga förstås) och du kan ljuda dig fram till att skriva det mesta nu. Hur du lärt dig det har jag ingen aning om men du har alltid varit väldigt intresserad av bokstäver, ända sen du var pytteliten och spelade ett bokstavsspel på Ipaden.

Just nu vill du allra helst sitta i ditt rum och rita, skriva eller hålla på i en pysselbok. Det kan du göra länge, länge, länge. Jag tror att du är inne i en period nu där du gärna tar en paus och ritar själv för att få lite lugn och ro runt omkring dig. Här hemma är det ju dock lite svårare för du har en syster som gärna vill göra samma saker som du gör. Men ofta vill du leka med henne också, mycket lego eller mamma, pappa, barn är på tapeten.

Du älskar smålego nu, det är absolut det roligaste legot och du gillar att få större saker som man ska bygga ihop tillsammans. Du är riktigt duktig med och har bättre tålamod än din mamma oftast. Det är snart jul och i julklapp har du önskat dig smålego och glitterpennor.

Du går i 5-årsgruppen på förskolan och älskar att vara där. Varje dag frågar du om du ska dit imorgon och när jag säger ja utbrister du "yes!". Det är härligt tycker jag. Du leker med alla barn men bästisarna är Tyra och Filippa och dem pratar du väldigt mycket om hela tiden. Det senaste nu är att du vill sova över hos dina kompisar, det frågar du ofta om. Får se om vi kan få till det någon gång snart. På utvecklingssamtalet på förskolan sa de att du är väldigt snäll mot alla, du retas aldrig eller är dum på något sätt. Däremot har du lite dåligt tålamod när saker inte går som du vill, exempelvis om du pysslar eller ritar eller om det är kallt ute. Det gillar du inte. Det har du tyvärr ärvt av mig, jag ber om ursäkt för det dottern min.

Du är en väldigt hjälpsam och snäll tjej här hemma som är mån om att vi andra ska må bra. Nu när jag har en bebis i magen och inte kan böja mig ner hjälper du mig direkt om jag tappar något eller behöver något på golvet. Samma sak med att hämta saker eller hjälpa mig med annat jag kan behöva hjälp med. Dock är det lite svårt att hitta kraften att orka städa upp när du och syster stökat till men oftast är det du som faktiskt tar tag i det sen när man säger till er på skarpen. Du vill aldrig, verkligen aldrig att någon ska bli arg på dig. Det tycker du är jätteobehagligt och då gråter du stora tårar.

Den här bebisen i magen tycker du är mycket spännande. Du pratar ofta med den och sjunger för den och varje gång du gör det så rör den sig i magen. Det är så mysigt tycker jag. Du säger ofta att du längtar efter den och vill att den ska komma ut nu. Du är en fin storasyster till bägge dina småsyskon.

Det roligaste du vet är att få främmande. Vem som än kommer tycker du är rolig och efter ett par sekunder har du redan bjudit in den till ditt rum eller visar något du gjort eller så. Senaste var pappan till tjejen som ska köpa vårt hus som du efter 10 minuter satt fast vid benet på och busade med fast du aldrig sett honom förut. Du är nog lätt att tycka om för du är väldigt inbjudande och du tycker mycket om folk.

Du är fortfarande mycket gosig och mysig med oss och gillar att kramas och sitta nära. Den biten älskar jag och den kommer jag att hålla fast vid så länge det går! Ibland är du lite trotsig och blir sur, speciellt mot din lillasyster, men det är inte alls så farligt ändå. För det mesta är du min glada, busiga, spralliga, snälla, mysiga 5-åring som jag älskar ända upp till må en och tillbaka!











/iPhonemelie

måndag 14 december 2015

Stora saker på gång!

Nu händer det grejer i livet minsann! Bebis på ingång i slutet av februari och i början går flyttlasset från vårt älskade lilla hus och till ett nytt fint hus att växa i och älska. Det känns underbart spännande och roligt och i skrivande stund sitter jag i mitt soon to be nya kök medan en besiktning av huset pågår runt mig.

Det känns... lite obeskrivligt bra! Nästan för bra för att vara sant faktiskt och jag är helt säker på att vi kommer att trivas jättebra i vårt nya hus. Jag har samma känsla nu som när vi köpte vårt hus, jag kan inte tro att jag ska få bo här! Jag antar att det är den bästa känslan att ha vid ett sånt här stort beslut.

Välkommen hem till min altan i sommar, kan eventuellt bli ganska trevligt va?


- iPhonemelie