torsdag 31 mars 2011

Kaffesugen...

Det här är numera så jag känner på morgonen innan jag dricker min morgonkopp. Konstigt hur det blir. För övrigt är Pappa Rudolf min idol! Han påminner mig om min egen pappa, det kanske är därför...

onsdag 30 mars 2011

Loppis i Odensvi!

Ni som känner mig vet att förutom mina nära och kära finns det två saker som får mitt hjärta att ticka lite extra, nämligen loppis och Odensvi skola. Det är inte ofta dessa två kombineras men i helgen skall så ske.

Därför vill jag uppmana er alla att ta en liten dagsutflykt till Odensvigården (som ligger vid skolan) och besöka elevernas loppis. Det är öppet från klockan 10-14 tror jag (Linda, rätt mig om jag har fel...) och alla pengar de får in för borden de hyr ut går till deras klassresa.

Jag vet att många av er som läser bloggen ska på dop då men en liten tripp till loppiset innan kan ju inte skada eller hur. Vem vet, kanske finns det där precis just det där som du inte vet att du behöver eller ens vill ha men blir blixtförälskad i direkt du ser det.

Så alltså, lördag = tripp till Odensvigården och köp på er en massa fint!

Nu = Grey's anatomy!
/e

Nya soffan!

Det blev så fiiiint!! Titta HÄR!

Men jag vill lägga in en brasklapp och säga att det är soffa nummer 6 på 5 ½ år tillsammans. Inte nummer 5. Visst är det skämmigt när folk skriver fel i sina bloggar!

Imorgon fredag är det dopförberedelser för hela slanten! Jajamensan!
/e

Ros till... just det, försäkringskassan!

Jag har fått så otroligt fin hjälp av försäkringskassan nyss! Jag vill bara passa på att ge dem massa ros för jag antar att de oftare får höra ris. Idag var tjejen jag pratade med fantastisk med tålamod av guld.

Jag avskyr alla internettjänster och vill alltid prata med en person som kan guida mig igenom alla steg och det gjorde hon minsann ordentligt idag! Detta gör mig på gott humör resten av dagen och säkert henne med eftersom hon gjorde mig så glad och tacksam.

Det var bara det jag ville dela med mig av. Heja tjejen på försäkringskassan som jag inte minns vad hon hette.
Och tack för god hjälp!

/e

tisdag 29 mars 2011

Jag och Soffan...

Jag gör som Soffan och tjackar mig en ny soffa. Den gamla soffan var liksom Soffans en soffa man tyckt mycket om men nu kändes som en färdig soffa. Soffan tipsade om soffkalas och efter letande överallt efter passande soffa tog jag Soffans råd och kollade efter soffa på Nordic som nu har bra priser på när man vill köpa soffa. Soffan köpte förmodligen en annan soffa än jag, men jag tror att både Soffans soffa och min kommer att göra sig bra som soffor i våra vardagsrum.

Så tack Soffan för sofftipset på soffkalas på soffbutiken. Härligt soft!

Nu gör vi inte som Soffan och ställer ut vår gamla soffa i uterummet (mest för att vi inte har något) utan vi säljer vår gamla soffa på blocket, HÄR.

Kanske ska säga åt Soffan att säga åt Soffipropp att ny soffa förmodligen finns att hitta i soffbutiken Nordic.

/e

En liten meningsskiljaktighet...

Jag och Penni har en liten dispyt här hemma. Det är inget stort eller så vi är bara inte överens om en sak. Jag tycker kanske att när man äter så ska man inte samtidigt leka eftersom det blir så kladdigt då. Hon tycker att hon kan hantera sin mat så att hon inte kladdar och kan leka samtidigt. Pedagogisk som jag är tänkte jag att hon får prova och fungerar det inte så kommer hon ju förstå det själv.

Vi provade. Jag hävdar att det blev kladdigt. Penni ser helt oförstående ut till detta påstående...



Kladdigt? Va? Nej, inte ett dugg faktiskt. Tycker jag skötte mig riktigt bra ändå.
Nästan inget kladd alls ju. Någonstans.


Så hur löser vi denna lilla meningsskiljaktighet? Jag har inte den blekaste...
Vad säger ni, poäng team Mummy eller team Penni?

/e

Hört i vimlet...

Samtal mellan mor och dotter någonstans i Sverige...

Dotter: Men alltså det här blir ett enkelt dop, inget märkvärdigt och inte så stort. Vi ska egentligen bara se till att hon får komma med till himlen om det skulle vara nåt.

Mor: Hur många har ni bjudit då?

Dotter: Men det är inte så många ändå... vi delade ut ungefär 40 inbjudningar.

Mor: Men hur många personer är inbjudna?

Dotter: Ja... det är kanske en del... men alla är ju inte vuxna. Många är barn, de räknas inte lika mycket...

Mor: Men hur många?!

Dotter: 103. Men alla kommer ju självklart inte!

Mor: Hur många har tackat nej hittills då?

Dotter: 9.

Mor: ...

Dotter: Men alltså... finns det hjärterum så finns det stjärterum... så är det väl? ... eller... ?

Så... ett litet, inte så märkvärdigt dop blev det. Precis som det var tänkt från början.
Precis så blir det på lördag. Spännande!

/e

måndag 28 mars 2011

Jag längtar...


... till lysekil.
Mycket.

Det går fort!



En liten, liten Penni i bilstolen... och en stor, stor Penni i bilstolen. Hur gick det här till? Var är den där lilla Penni då? Kommer jag aldrig mer få träffa henne? Och den här stora Penni, ska hon försvinna också sen när hon blir ännu större? Jag får svindel av den tanken! Men det stämmer som folk sa innan att det blir bara roligare och roligare ju större de blir så jag får väl tänka så... tänk hur mycket roligt jag har kvar med min lilla. Och stora.

/e

Trädgårdshjälp!!

Okej, nu behöver jag er hjälp! Det börjar bli vår och det som göms i snö ni vet... min trädgård är i uselt skick. Den var det redan förra året men då var jag gravid med foglossning plus att vi renoverade insidan av huset så varken ork eller tid fanns till utsidan. Men i år finns bägge! Eller ja... vi ska se till att göra oss tid och ork till det för det är av hög prioritet.

Nu till funderingarna... jag vill ha en hallonhäck men jag vill inte plantera skott och vänta i två år att det ska komma några hallon utan jag vill ha hallon så snabbt det går. Hur gör jag då? Finns det färdiga plantor att plantera så man får en häck hyfsat snabbt?
Samma gäller vinbärsbuskar som jag vill ha två stycken. Kan man köpa färdiga sådana och plantera?

Har ni tips på vad jag kan ha för något i rabatterna som är lättskött men ändå fint?

Kom igen ni med gröna fingrar och hjälp en med så vita fingrar det bara går att gröna till dem lite grann.

/e

söndag 27 mars 2011

Hur var det nu igen...?

Igår kom hon som sjunger i duschen hit. Hon kom med färska musslor och vi hade en brakmiddag och åt tills magarna dansade omkring utan att vi rörde oss! Hon sov kvar och jag fick njuta av henne även i morse. Det är så underbart härligt när hon är här.

Hon hjälpte den lilla att sätta på henne sina tofflor som hon behöver för att kunna få fart i gåstolen. Det är fint tycker jag när äldre och visare hjälper yngre och mindre erfarna. Många saker är ju så svåra för de små. Höger och vänster till exempel. Rätt fot/fel fot bland annat. Vilken toffla som ska vara var exempelvis. Då är det så skönt att det finns stora tjejer och killar runt som kan hjälpa och lära. Eller hur?

Något känns inte helt rätt här... jag kan inte riktigt sätta rätt fot på vad det är bara...


Men snabbt gick det i gåstolen i alla fall!
/e

Got to love h&m!

Dagens inköp...


Till vänster (jag höll på att skriva höger först!!) ser vi en söt skjortklänning i ljus blå med krås vid bysten. Även lite puffärm som ger en extra piff till plagget och gör det lite mer intressant. Perfekt att möta de första vårdagarna i.

Till vänster ser vi en rutig skjorta i oversize model som känns mycket bekväm för de dagar man inte kunnat låta bli chokladen (dvs alla dagar). Bägge två mycket bra basplagg som kan användas ofta och till mycket.
(Tag två betala för en... got to love h&m!)


En söt liten skjortklänning i fina färger. Vårens absoluta måste i garderoben!
(alltså det skrev jag mest för att låta världsvan. Jag vet ingenting om vårens måsten faktiskt... Men den är fin inte sant?)


För att kunna prova skjortan rev jag åt mig närmaste par byxor jag såg (ville inte prova skjortan till tights nämligen). Sambo övertalade mig sedan att även dessa borde få följa med mig hem. Han tyckte att jag var värd dem! Och det var jag!

(För övrigt är kameran strategiskt placerad på grund av avsaknad av smink och "mycket trött under ögonen"-syndromet!)


Här hänger de i sin fulla glans!
Dagens leende kommer delvis av dessa må jag säga.
Jag är nöjd!

/e

Bad, eksem och shopping...

Vi har badat idag hela lilla familjen. Denna gång lackade Penni inte ur! Hon var nöjd och belåten hela tiden (förutom de sista tre minuterna men de räknas ju inte!). Men efteråt blev hon alldeles slut så nu sover hon sen en timma tillbaka. Jag borde kanske också göra detsamma för jag känner mig lika slut jag efter badet. Men det är alltid en härlig trötthetskänsla man får efter man badat, är det inte? Man är sådär skönt loj i kroppen och känner sig febrig fast utan att vara sjuk. Härligt hursomhelst.

På tal om bad... kan böjveckseksem (oj hur konstigt såg det ordet ut när man skrev det?!) bli sämre när man badar i klorbassäng? Tycker Penni blir märkbart sämre när vi badat och eksemen blir argare, fler och rödare. I så fall är ju frågan om det är värt att fortsätta. Ändå inte Penni som tycker att det är roligast... Någon som vet det här?

Jag passade idag på att springa in på hm och inhandla lite nytt. Mycket nöjd blev jag och jag tror kanske att jag kommer att bjussa på lite bilder senare även om detta är så långt ifrån en modeblogg man kan komma. Men just nu ska jag sjunka ner i soffan och njuta av min egen trötthetskänsla en stund.

Until later then...

/e

Pennis roligaste just nu!

Det här kan Penni roa sig med länge och mycket. Aldrig är hon så glad som när hon får sitta i den här och röra sig fritt. Hon lyser som en sol hela tiden och är så härlig att titta på.


Hon tar sats, får upp fart och springer i full galopp framåt! Centrera

När hon kommer fram till mig skrattar hon och gör en tvärnit. Fantastiskt!
Lika ofta åker hon dock rätt in i mig så det här kanske var en lyckoträff med tvärniten...


Världens roligaste just nu!


Vampyrhets!

Det är en väldigt vampyrhets nu, har ni märkt det? överallt görs det filmer, serier eller böcker om vampyrer. Det är helt enkelt inne att vara vampyr nu har jag förstått.

Själv är jag med andra ord helt inne nu. Heeelt rätt. Hipp och happening skulle man kunna säga.

Vampyr Widman, that's me!!


fredag 25 mars 2011

Jag är kär!!!!

Alltid denna tid på året blir jag kär! Alltid i samma person! Jag kan aldrig riktigt få prata om det heller med rädsla att råka försäga mig så folk får veta. Men jag känner att jag måste skriva av mig lite för jag bubblar och pirrar och spricker snart!

Jag är så kär i Ernst!! Det är utan tvekan det roligaste som händer på året!

Nu har jag sagt det... jag älskar Ernst!

/e

Mina kusiner!


Kolla in det här. Det är mina kusiner! Smarta och duktiga är de! Jätteduktiga!!

torsdag 24 mars 2011

En dag i världsklass!

Inatt vaknade Penni varje timme. Hon gnusslade och spottade ut nappen och ville ha den och så vidare. Det tyckte jag var jätteroligt. Jo men alltså det var det. Hysteriskt roligt. Sen ville hon ha välling klockan 5 så vi åt och hon vägrade somna om. Jag kämpade som en tok för att vi bägge var så trötta egentligen (här håller inte Penni med men eftersom jag har bestämmanderätt i min blogg får det stå kvar!) och när jag som mest kämpade med napp eller inte, gympass eller sova hör jag min käre Sambo som sussat sött under hela natten säga "Jag har sovmorgon idag, bara så du vet." Ja jag ljuger om jag säger att känlsan var "Åh vad skönt för dig, jag är verkligen glad för din skull!"
I alla fall, 7.20 fick jag henne och sova och kunde själv lägga min trötta kropp i sängen igen. 7.50 vaknade hon pigg och glad och redo att möta dagen så det var bara att gå upp.

Trots det har jag haft massa energi idag och både jag och Penni har varit på superbra humör hela dagen. Det trodde jag kanske inte imorse klockan 6.52! Vi har hunnit med massor med nyttiga saker som är tråkiga att berätta om. Sen har vi hunnit med en fika hos Tilde och Nelli, med massor av mammor, en pappa och massor av barn.

Nu ikväll kom fina tjejerna hit och vi åt te och mackor, kladdkaka och grädde och bara pratade om viktiga och oviktiga saker. Det var mycket trevligt och man inser att det görs alldeles för sällan! Det blev alltså, av en inte så världsklassig natt, en dag i världsklass!

Jag är nöjd. Och glad.

Imorgon tar vi sovmorgon (Jo Penni du också!!) och sen bär det av mot Odensvi för kalas. Bäst att stryka mina kalasbyxor med andra ord.

/e

Lyser bus...



Det riktigt lyser bus i dessa ögonen! Undrar vad det kommer bli för en liten filur av den här lilla bebisen. Vad kommer hon ha för personlighet? Kommer hon ha dåligt tålamod? Kommer hon prata konstant? Kommer hon vara envis som synden? Eller kommer hon vara så full av bus att vi inte hinner städa upp den ena röran innan nästa händer? Kanske kommer hon alltid göra som man säger och vara lugn, artig och snäll jämt. Men något säger mig att de första alternativen är mer troliga...

Det blir en Lotta på bråkmakargatan som jag önskade. Undrar hur många gånger jag kommer förbanna mig själv för den önskan då? Och hur många gånger jag kommer le sådär riktigt inifrån och ut åt alla busgrejer hon gör och hur gullig hon ser ut med chokladsås överallt på sig själv och möblerna. Det är kanske då, trots att hon är så söt, man får påminna sig om hur mycket jag faktiskt gillar chokladsås!

/e

Tålamod som en 10-åring!

Jag rensade ju ur en massa gamla kartonger nyss med saker från när jag var liten... här är en annan grej jag hittade som visar en del av min personlighet då.

Det här är Emelie 10 år kanske. Jag minns till och med den här ska jag säga, det var något jag fick i present och jag var jättepeppad att få komma igång och brodera på den. Om ni tittar noga på bilden ser ni att det är olika dukar med förtryckta motiv där man ska brodera så blir det fint. Det är tanken alltså.

Den här kära donnan (emelie 10 alltså) valde att börja med grön duk och lila tråd. Ursnyggt!
Hur gick det då?

Två snygga kors blev det sytt. Sen blev det fel på den tredje och vad gör tålamodsguden då? Struntar i hela skiten. Blir arg och kastar allt åt h--vete (det känns inte som att jag svär om jag skriver det såhär)! Stoppar hela presenten längst ner i en låda för att aldrig ta fram den igen. Det var ju ändå en dum grej det där! Vem vill brodera?! Det är inte ens snygga motiv förtryckta på de där dumma dukarna... och så vidare och så vidare kan jag tro att jag tänkte!

Det är tur nu att mitt tålamod inte är som det var då. Nu kan jag ägna längre tid åt att försöka och försöka utan att bli arg. Speciellt när det gäller att sy (är det inte så Jossan?). Jag broderade ju farmor på en vetekudde till Pennis farmor. Det blev snyggt och fint och när jag stötte på hinder andades jag lugnt och rättade till dem. Precis som när jag stickade en mössa!

Eller så blev broderiet på vetekudden så fult att jag fick hävda att det skulle se ut som ett barn hade skrivit det, att det var planen hela tiden. Ungefär 100 gånger förbannade jag mig själv och hela världen för att jag fått en så urbota dum idé som att brodera. Det var ju ändå en dum grej det där! Vem vill brodera?! Det var inte ens snygga bokstäver som han som kom på alfabetet kom på... och så vidare och så vidare! Mössan var så idiotisk att jag blev vansinnig och ringde Jossan och hotade med att kasta hela mössf-n åt h--vete (förlåt pappa men jag måste svära här för att betona hur arg jag var! Ungefär som när du pekar finger åt andra bilister du vet.)! Aldrig mer skulle jag göra något så dumt som att sticka! Det är ju ändå en dum grej det där! Vem vill sticka?! Det blev inte ens snygga maskor... och så vidare och så vidare!

Som sagt, skönt att man har utvecklats i sin personlighet sedan man var 10 år. Det känns bra. Jag går framåt liksom känner jag. Framåt och uppåt. Snart kanske jag ska prova knyppla... det skulle jag nog verkligen gilla tror jag!

/e

onsdag 23 mars 2011

Titta vad jag kan nu!


Jorå man är väl stor nu så atteee...
hålla på att ligga ner känns ju rätt värdelöst om jag ska vara ärlig.
Jag sitter hellre. För jag kan det!
(För det mesta i alla fall)

Nyheten!

Jag vet inte vad det är med mig men jag är trött. Heeela tiden är jag trött, trött, trött. Det spelar ingen roll hur mycket jag vilar eller sover för jag piggnar liksom aldrig till (och nej, jag är inte gravid). Min mor sa igår att det är vårtrötthet. Vi har gått så länge nu utan riktigt solljus att vårt lager är tomt. Därför blir vi trötta. Så ut i solen med er är tipset från coatchen idag.UT-I-SOLEN!

För övrigt lovade jag att berätta om den stora förändringen igår. Från och med augusti ska jag börja jobba igen. Det är inte en så revolutionerande nyhet i sig eftersom det varit bestämt så hela tiden. Nyheten är att jag fått ett nytt jobb! Jag ska från och med i höst undervisa i engelska och bild på högstadiet igen. Hur det känns? Det känns spännande och roligt samtidigt som det känns läskigt och sorgligt. Mitt älskade Odensvi är en stor sorg att lämna. Aldrig har jag trivts så bra på ett jobb så det är inte för den sakens skull jag beslutat mig för att byta. Egentligen handlar det om vad som är mest praktiskt för mig här i framtiden. I och med nya läroplanen ska man ej få undervisa i något man inte är behörig i och mina ämnen är engelska och bild. Därför passar detta ju väldigt bra. Det är också i dessa ämnen jag har mitt hjärta.

Det kommer nog att bli jättebra men en mycket stor del i min personlighet är ju det här med separationsångesten. Jag hatar att bryta upp från något jag känner till. Jag hatar att säga hej då, vare sig det är till personer eller prylar (minns ni min första cykel?!). Så där är vi nu. Jag håller på att tampas med hej då:et och när det väl är bearbetat kommer jag bara tycka att detta är spännande och roligt. För det vet jag att det blir.

Så så ser det ut. Det var min stora nyhet. Vad har ni att dela med er av? Let's share!!

/e

tisdag 22 mars 2011

En halv uppdatering...

Det är visst redan tisdag har jag hört. Jag vet inte var varken söndagen eller måndagen tog vägen så jag antar att jag haft fullt upp. Min lördag var alldeles perfekt (förutom nattklubbsbesöket jag opponerade mig så högljutt, dock lönlöst, emot). Nästa gång följer jag med Alex på pub istället.
Men det var så roligt att få sitta i lugn och ro och prata, dricka vin och äta gott, precis så som jag ville ha det. Nu har jag fått lite energi igen för att ta itu med alla vardagsbestyr.

Ikväll ska jag berätta något som hänt som man får anse vara en stor förändring i mitt liv. Varför jag håller på det lite är för att jag hör den lilla gny ifrån sovrummet så jag måste säga over and out för denna gång. Men vi hörs lite senare, ok? Ok.

/e

lördag 19 mars 2011

Äh nu drar jag!

Jag packar helt sonika lilla övernattningsväskan och flyger min kos. Jag sticker som ett bi. Jag drar som en oxe (vad nu det är för djur?! det där är något mycket irriterande för mig men det får jag komma tillbaka till en annan gång. det förtjänar ett eget inlägg, så irriterande är det!). Jag lättar som en fågel. Jag sjappar som en sån här cool liten stockholmshund. Jag pyser som... ett djur som har gaser?

Jag åker iväg en sväng antar jag är min poäng med det här inlägget.

Jaha var ska jag då? Till hon som sjunger i duschen!
Kan det bli bättre? Ja visst kan det det eftersom de andra två underbara ska med!
Jag är i extas! Ett dygn med dem och gamla goda Empa. Ett dygn som förr i världen. Ett dygn av inget annat än oss.

Så jag tänker inte spendera någon tid med datorn i knät. Jag ska bara njuta av sällskapet!
Vi hörs imorgon.

Over and out.
/e

Sleeping beauty...

Jag har alltid varit en "bråkig" sovare. Jag rör mig mycket och ibland sparkas och slåss jag i sömnen. En natt vaknade jag av att jag armbågade Sambo det hårdaste jag kunde i ryggen. Jag låg sen blickstilla och låtsades att jag sov för att se om han vaknade av det eller inte. det värsta var att samma sak hände tre gånger samma natt. Jag kan inte förklara det heller eftersom jag vaknar i själva svingen. Beslutet är redan taget och det har jag gjort sovandes.

Any way... min dotter brås nog på mig i dett aavseende. Var man än lägger henne i sängen hittar man henne på ett hela annat sätt efter en stund. En gång skulle jag gå in och titta till henne och hon hade dragit täcket över huvudet så hon syntes inte. Jag drog försiktigt i täcket men inget huvud kom... istället kom två små fötter.

Igår hittade jag henne såhär. Inte konstigt att hon tjatar om att sängen börjar bli för liten!



Men min käre far lyckades med något spektakulärt, väldigt ovanligt och högst uppskattat igår kväll. Han lyckades göra så att Penni somnade på rygg! Det är mycket svårt, skulle vilja säga näst intill omöjligt men ni ser ju bildbevis på att han klarade det! Fantastiskt! Han är allt bra den där morfarn! Det dummaste nu är ju att han måste komma och ta alla läggningar framöver. Ja så måste det ju bli. Den som gjordet, han... (inget rimmar ju på gjordet?! förutom bordet men det kan jag ju inte använda förstår ni väl!)... han får helt enkelt komma hit och fortsätta görat. Ett gammalt använt talesätt i Kolsva, eller hur?

/e

fredag 18 mars 2011

Hur många lingon finns det i världen?

Sambo har haft AW med sitt jobb idag så jag och Penni fick sköta ruljansen på hemmafronten. Eftersom hon fortfarande håller på att träna inför "vara vaken längst vinner" så stod en tidig, lugn hemmakväll på schemat... trodde jag.

16.50 ringde min kära mamma och sa att pappa skulle komma in och vara barnvakt till lillan och jag skulle få följa med henne på bio18.15 ! Hur var den lyckan då tror ni? Fina, fina föräldrar!

Så istället fick min käre far sköta "om du tror att jag tänker sova har du fel för jag kan både skratta, gråta, hoppa, och busa hur trött jag än är" repertoaren ikväll och jag fick sitta i lugn och ro i en mjuk biostol och mumsa på popcorn. Jag fick sitta och njuta i 1 h 40 min av en riktig feel good film. Den bör alla se för man blir sådär härligt glad i kroppen efteråt.

Tack käre mor och far för en mysig fredagskväll.
Tack käre Pär Johansson för att du tänkte annorlunda. Se vart det ledde er!

Så gå och se filmen "Hur många lingon finns det i världen". Ni kommer inte ångra er.

Nu blir det bara en tidig, lugn hemmakväll tills dess att ögonlocken börjar klia (skulle tippa på sisådär 35 minuter kvar om jag har tur!).

/e

Min skattkammare är från Kolsva!

Den här boken användes flitigt när jag var liten. Mamma, jag och lillebror har nog sjungit igenom de flesta låtarna mer än en gång. Igår när jag tittade igenom den märkte jag något lite lustigt...


Minns ni denna låt? Tycker du om mig, ja de gör jag. Är det riktigt säkert, ja de är det.. osv osv
Jag läste igenom alla verserna och nu är jag säker på att denna låt är skriven i Kolsva från början! Varför undrar ni? Jo...


Köper du salmboka?
Ja, de gör ja!
Skriver du på pärma?
Ja, de gör ja!
Ä de riktigt säkert?
Ja, de är de!
Hopp...

Bäst att åka till Körschva och kolla till både salmboka å pärma!

/e

torsdag 17 mars 2011

Best day yet...

Har haft en jättemysig dag idag där hela dagen har varit såhär...



Min kära mamma kom hit redan i morse och jag fick kalops till lunch. Mammas kalops. Det var så gott att jag trodde att jag var en hel karl och åt för fyra. Nu tog jag igen mig för alla timmarna jag inte kunde äta häromdagen när jag var sjuk. Jag tog igen mig för alla gånger jag inte kunnat äta i mitt liv. Jag åt som att det var den sista måltiden.

Penni åt sin lunch och såg ut såhär...



För att försöka dra kroppen ur matkomat efter lunchen gick vi en promenad i det fina vårvädret. Vi stannade till för en fika hos Sirpa och Penni blev alldeles betagen. Kunde inte sluta titta på Sirpa på hela tiden. När hon sen plockade fram en gitarr och sjöng låg Penni och diggade så hela kroppen var med. Hon riktigt sparkade med benen och var lyrisk. Jätteroligt tyckte vi andra.


Sirpa och Penni.

När vi sedan kom hem var alla glada, trötta och nöjda med den här dagen, men Penni var nog nöjdast för hon såg ut såhär...



Vilken dag, vilken tjej! Jag var så fylld av energi när jag kom hem så jag satte igång och gjorde detta...


En laddning klar... en kvar.

Maten kommer ni att få läsa om på Sambos blogg men den var superb! Tonfiskfilé stod på menyn och det mm:ades friskt här i soffan. Nu känner jag mig inte så energisk längre utan snarare såhär...


Helt slut men glad i kroppen. Glad.

Så nu blir det inte mycket mer för idag. Jag kryper nog ner under täcket snart och hänger med John Blund. Härligt!

/e

Penni pratar!

Penni brås på både sin mor och far i många avseenden. Speciellt detta...

... hon tycker redan om att prata... och prata... och prata...

Tryck HÄR så får ni se.

/e

onsdag 16 mars 2011

Ni vet min mobil...

som inte kan ta klara kort om allt inte är helt stilla...

Jag försökte fånga Pennis första möte med en ny och kär vän...
hoppgungan!

Jag borde ha vetat bättre kan man tycka...







Men bilderna föreställer Penni i alla fall.
Och Penni gillar verkligen att hoppa!

/e

Till alla icke supermammor!

Detta inlägg är till er icke supermammor. Till er som när ni ser fantastiska, glada, snygga, härliga (retuscherade) mammor på omslagen av tidningar som Mama känner irritationen pirra i ryggslutet.

Till er som lever i ett hav av leksaker som inte passar in eller matchar med något i hemmet men alltid har dem framme eftersom de används så flitigt.

Till er som tänker att eftersom det endast blev en liten spya på pyjamasen går den att använda en natt till.

Till er som fyller er med choklad, chips, godis, snabbmat, nikotin (självklart efter graviditet/amning) eller något annat ni vet inte är bra för er men som ni inte kan motstå.

Till er som anser att en bra dag är då ni hunnit både duscha och lyckats plocka upp de mest synliga dammråttorna i hörnen.

Till er som drömmer om att de mörka ringarna under ögonen ska blekna i takt med att bebisen/barnet blir större.

Till er som inser två minuter innan babysimmet att inte ens en varulv skulle kunna mäta sig med era orakade ben!

Till er som tänker Det där ska jag göra sen, jag ska bara... och sen blir inget gjort.

Till er som tycker att en helkväll innefattar geischa, två klunkar vin och att få somna strax före elva.

Till er som ibland inte har tålamod nog att vara pedagogiska i alla lägen.

Till er som ibland gråter av trötthet och frustration.

Till er som ibland gråter av lycka och glädje.

Till er som inte kan stirra er mätta.

Ni är alla superhjältarna! Ni är supermammorna i dess rätta bemärkelse. Ni är mänskliga.

Jag är er. Jag är en icke supermamma. Jag är inte fantastisk och härlig med ett strålande lyster kring mig och mitt hem. Jag är vanlig. Jag är alla ovanstående påståenden.

Men mitt barn är älskat varje minut av varje dag. Hon är så älskad att det är fysiskt omöjligt för mig att ge henne mer kärlek, fast jag försöker. Därför spelar det ingen roll om hemmet är i oordning, jag är i oordning, hennes kläder är i oordning. Inget av det betyder något egentligen.

Det enda som betyder något är att hon är älskad. Och det är hon.
Hon älskar många men är älskad av desto fler.

Så jag lyfter hatten för alla er som är som mig. Icke supermammor alltså. De vanliga mänskliga mammorna, med alla våra fel och brister. Er/oss hyllar jag idag.

/e

Får jag smaka?

Det här spenderar vi en stor del av dagen med just nu. Ta saker med bägge händerna... och stoppa dem i munnen. Allt är spännande att smaka på men nappen är favorit. Ibland lyckas hon till och med få in den åt rätt håll men då blir det lite svårt att förstå att hon måste släppa den så lika snabbt åker den med handen ut igen. Penni ser lika förvånad ut varje gång... jätteroligt att titta på.


Gissa vad jag har i handen?
Haha jag är för snabb för er, ni har inte en chans att se!
Suckeeers!


Den där tar jag minsann. Nu ska jag bara försöka... nja det här känns inte riktigt rätt ändå... något är fel men jag kan inte sätta fingret på vad...


Mamma sa att jag skulle se söt ut. Så det gjorde jag!

/e

tisdag 15 mars 2011

Ett ord får beskriva dagen...

... magsjuka!

Inte min dotter. Inte min Sambo. Nej jag. Igen. Hela dagen.

Nu försöker jag få i mig lite nyponsoppa. Såg att det var nya Desperate avsnitt ikväll i alla fall. Det får kompensera den annars inte så jätteroliga dagen.

Det bästa med magsjuka är att man vet att det går snabbt över. Imorgon är jag säkert tillbaka igen. Och kan äta choklad igen (för det där målet från nyår har vi glömt och förträngt!).

/e

måndag 14 mars 2011

Pennis nya...

... vårjacka! är den inte bedårande? Till den hörde ett litet huckle också! Oj vad jag längtar till hon kan ha den. Det bästa med den är att jag köpte den av en tjej som sålde ut sin dotters gamla kläder så denna outfit fick jag betala endast 25 kronor för. Sprillans ny med lapparna kvar. Jag blev mycket glad och nöjd och Penni med. Hon blev helt galet nöjd faktiskt! Så nu får hon allt ta och äta fler burkar mat så hon snart växer i den.



/e

Dagens bak...

Detta har jag gjort idag... bakat 90 stycken havrekakor. Men de måste vara de lättaste kakor jag gjort! Snabbt gick det och gott blir det!


Här har vi 90 stycken halvfärdiga havrekakor. Någonting fattas dock än...
det blir inte komplett utan...

CHOKLAD!
Centrera

Här försökte jag ringla chokladen lite fint men gav upp och smetade på den istället.
Då kom Sambo... och sen blev resultatet såhär...


Alltså ni måste inte tycka att en är finare än den andra.
Man kan, och får, gilla bägge lika mycket!


Nu ska jag bara baka 90 hallongrottor också men det blir kanske nästa måndagsprojekt.

/e

Matvrak på g?


Jaha ni är nyfikna på vad det är för något på bilden här ovanför... äsch då det är väl inget speciellt egentligen. Bara en burk. En glasburk. Jag tror det har varit barnmat i den tidigare. Mm så var det nog. En barnmatsburk helt enkelt. Ja det är väl inget särskilt med det kan man tycka.

Trodde ni ja! Det är speciellt. Det är så in i bänken speciellt att vi ska kryssa för i våra almanackor att denna dagen är att fira! Så speciellt är det.

Varför? Penni åt idag hela burken till lunch! Eller i alla fall maten som var i den!!
Jorå så atteee! Så här såg hon ut efteråt!

/e