onsdag 4 oktober 2017

Till Lotta.

Hej Lotta, det är mamma! Nu är du 5 år gammal, en hel hand och i äldsta gruppen på förskolan; Bamsegruppen! Som du längtat! Nu får du labba med Caroline, hålla på med Snick och Snack och träffa Raffe Räv!

Du är väldigt go och glad nu i den här perioden. Kompisar börjar bli väldigt viktigt för dig och du vill gärna vara ute och leka till sent på kvällarna. Vi får nästan dra hem dig varje kväll. Du kan leka med vem som helst och verkar vara väldigt omtyckt av alla dina vänner. Nu ser du fram emot att ha en tjejkväll hemma med några av dina kompisar, något vi har lovat dig att få ha så snart din kompis Wilma kan vara med.

Du har precis börjat med cheerleading, något du tycker är superkul verkligen och redan första gången fick du testa att bygga och du frågade så fort vi gick därifrån när det var söndag nästa gång. På lördag ska du prova på hockeyskola första gången, du fick en inbjudan i brevlådan och var helt tokigt uppspelt och sa att du bara MÅSTE vara med i det där hockeylaget! Så nu får du testa och se om det är något för dig.

Du är fortfarande väldigt sugen på närhet, vill inte vara själv någonstans helst och vill absolut att man ligger bredvid dig tills du somnat. Du pratar gärna en lång stund innan du somnar men sen vill du att allt ska göras på samma sätt, samma låtar ska jag sjunga medan jag kliar och samma ramsa måste vi säga innan vi somnar. Sen vill du somna med min hand i dina två på ditt bröst. Det är fortfarande bland det absolut mysigaste jag vet!

Du är otroligt envis och bestämd vad det gäller hur du ser ut och vad du ska ha på dig. Jag låter dig alltid välja själv för att det helt enkelt sparar så otroligt mycket tid på morgonen. Nu är du inne i en period där du vill ha tights, tröja, fläta och hårband. Varje dag. När pappa var själv en morgon här bråkade ni hur länge som helst för att du inte kunde hitta dina svarta tights. Alla de andra var då otänkbara att ha på sig just denna morgon. Morgonen efter var pappa förberedd och hade letat på de svarta tightsen och kände sig ett steg före... tills du såklart just den morgonen inte alls skulle ha tights utan jeans. Så han fick börja om.

Du berättar gärna mycket om massor och kan prata hur länge som helst! Du är så rolig att lyssna tycker både pappa och jag. Du är väldigt dramatisk också i alla dina reaktioner, allt är 100% hela tiden. Ibland tror föräldrarna på kvarteret att du tappat en kroppsdel minst då du egentligen kanske stötte till handen litegrann. Samma gäller när du blir glad också, du är lite som din mor; utan mellanläge helt.

Emil är inte kvar så mycket längre faktiskt, ibland säger du något om honom men väldigt sällan. Och nu när du pratar om honom säger du "Emil, min låtsaskompis..."

Du är vår kära solstråle älskade Lotta, som får mig att skratta sådär innerligt varje dag åt allt tok du gör. Hoppas du alltid kommer att vara så!

Massa pussar
/Mamma





















/iPhonemelie