Min kära mamma kom hit redan i morse och jag fick kalops till lunch. Mammas kalops. Det var så gott att jag trodde att jag var en hel karl och åt för fyra. Nu tog jag igen mig för alla timmarna jag inte kunde äta häromdagen när jag var sjuk. Jag tog igen mig för alla gånger jag inte kunnat äta i mitt liv. Jag åt som att det var den sista måltiden.
Penni åt sin lunch och såg ut såhär...
Sirpa och Penni.
Penni åt sin lunch och såg ut såhär...
För att försöka dra kroppen ur matkomat efter lunchen gick vi en promenad i det fina vårvädret. Vi stannade till för en fika hos Sirpa och Penni blev alldeles betagen. Kunde inte sluta titta på Sirpa på hela tiden. När hon sen plockade fram en gitarr och sjöng låg Penni och diggade så hela kroppen var med. Hon riktigt sparkade med benen och var lyrisk. Jätteroligt tyckte vi andra.
Sirpa och Penni.
När vi sedan kom hem var alla glada, trötta och nöjda med den här dagen, men Penni var nog nöjdast för hon såg ut såhär...
Vilken dag, vilken tjej! Jag var så fylld av energi när jag kom hem så jag satte igång och gjorde detta...
En laddning klar... en kvar.
En laddning klar... en kvar.
Maten kommer ni att få läsa om på Sambos blogg men den var superb! Tonfiskfilé stod på menyn och det mm:ades friskt här i soffan. Nu känner jag mig inte så energisk längre utan snarare såhär...
Helt slut men glad i kroppen. Glad.
Helt slut men glad i kroppen. Glad.
Så nu blir det inte mycket mer för idag. Jag kryper nog ner under täcket snart och hänger med John Blund. Härligt!
/e
/e
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar