måndag 28 februari 2011

PysselPemelie!

Jaså ni vill veta hur det ser ut på mitt matsalsbord... Ja alltså i mångt och mycket är jag en neat freak men när jag väl stökar till det så gör jag det ordentligt. Exempelvis när jag pysslar. Nu har jag tre olika projekt samtidigt så det kan lätt bli lite saker framme då och det känns lite onödigt att plocka bort dem mellan varven innan projekten är klara för tillfället.




Ska jag kanske passa på att erkänna det jättedumma jag gjorde häromdagen? Okej... allt eller inget, är det inte så?

Jag gjorde ett visst antal inbjudningar till en viss grej (är lite hemlig ja, men alla har inte fått sina än) och skulle precis limma på det sista på de sista två när limmet torkat igen i pipen. Jag tänkte att jag borde gå och hämta en nål och sticka ner i, precis så som jag brukar när detta händer, så kommer limmet rinna på bra igen. Tyvärr blev jag lat och tänkte att om jag bara trycker lite hårdare så kanske stoppet liksom åker ut av sig själv (här får man döma mig, det är helt ok. Jag dömer mig själv precis just här i berättelsen).

Jag tryckte. Hårt. Vad hände? PANG hände! Hela toppen på limmet exploderade ut i en rasande fart och det blev lim precis överallt. På tapeten, på gardinen, på golvet, på mattan, på bordet, på hela mig och mina kläder, på alla pysselsaker som låg på bordet och på ungefär hälften av alla inbjudningar. Känslan går endast att beskriva genom att berätta vad jag gjorde. Jag svor en ramsa med totalt barnförbjudna ord, begravde ansiktet i händerna och bara satt så. Länge.

Sambo hämtade grejer att städa upp hela röran med och medan han skurade tapeten frågade han om jag tog i hårt eller hur det kunde bli så? Jag kunde inte riktigt erkänna min egen dumhet så det enda jag i det läget kunde pipa ur mig var:

-Inte nämnvärt.

Inte nämnvärt? Jag tryckte som om det gällde livet, ok? Var bara lite för arg på mig själv för att kunna erkänna det. Men nu kan jag erkänna och be om ursäkt och tacka för hjälpen.

Igår när jag skulle limma gick jag och hämtade en nål. Jag lär mig i alla fall av mina misstag. Åtminstone en stund.

/e





1 kommentar:

  1. Haha, kan känna igen mig väldigt väl i en sån situation :-) tyvärr!!

    SvaraRadera