Igår morse fick det vara nog. Penni hade i stort sett börjat matvägra och hela söndagen var bråk och krig kring varje matning. Hon gallskrek och det slutade med att vi fick tvångsmata henne med flaska. Mycket obehagligt för alla inblandade.
När även natten hade krånglat tyckte jag att det räckte. Ringde bvc och jag tror hon hörde min panik och frustration så inom loppet av 5 minuter hade vi tid till både läkare och bvc utan att det fanns tider innan. Ullvi-tuna bvc är helt underbara!
Blev undersökta och fick åka till barnakuten i Västerås där vi fick vänta i vad som kändes som 12 år (men egentligen var 2½ timma) och sen blev Penni undersökt igen. Bägge läkare kom fram till samma sak: reflux. Egentligen är det bara att hennes magmun är outvecklad och det tar olika lång tid för olika barn. Reflux har ofta de barn man kallar kräkbarn men det är väl inte alla som lider av det. I Pennis fall har det kommit upp massa magsyra när hon fått uppstötningar och till slut blir det en liten inflammation som gör att det svider när hon kräks eller får uppstötningar. Det är väl därför hon inte velat äta... det har gjort ont helt enkelt.
Nu har vi i alla fall fått medicin och ska prova om det kan lindra hennes besvär. Vi hoppas på det så håll alla tummar ni har att det är slut på detta eviga gråtkalas. Det vore så skönt... för alla inblandade men speciellt för Penni.
/e
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar