tisdag 9 november 2010

Hormonhaggan rapporterar... läs på eget ansvar...

Jag är inte helt hundra i humöret nu för tiden. Idag gråter jag. Jag vet egentligen inte varför men för allt och ingenting. Det kan bero till en viss del på att jag endast sovit tre timmar inatt och spenderat övriga timmar med att vagga, vyssja, gå runt, bumpa på rumpan, sjunga osv... Penni däremot sov som en stock.
(Nej då, för er som inte greppade ironin där var det henne jag försökte söva alltså. Inte mig själv. Eller Jens. Penni pratar vi då fortfarande om.)

Hon har i alla fall gråtit varje vaken minut hela dagen vilket också tärt på mamman. Nu på kvällen har vi gett henne ersättning för första gången för att se om hon sover bättre inatt. Hon fick amma vanligt lite först men det går verkligen inte. Hon bara skriker och gråter och jag går sönder. Hon skrek och grät med flaskan i munnen också men efter ett tag hade hon i alla fall fått i sig tillräckligt. Nu sover hon som en stock så vi får väl se hur länge det håller.

Jag är ledsen över det faktum att amningen inte fungerar någe bra. Jätteledsen känner jag mig. Samtidigt är jag mer ledsen över att Penni får ont i magen av att det kommer för mycket och hon inte hinner svälja. Hon sätter i halsen och får ingen luft och sen är det kört, då skriker hon bara och kan inte äta mer. Hon äter med andra ord sig aldrig mätt nästan. Antagligen därför hon skriker hela tiden när hon är vaken. Mer mat = mer ont = mer skrik = mer hunger = mer skrik. Så nu fick det vara bra. Jag har kämpat länge. Jag vill amma. Jag vill verkligen amma men inte till priset av hennes välmående. Någon måtta får det vara.

Det är nu jag behöver er som säger att jag inte behöver vara ledsen om amningen nu inte kommer att fungera mer. Det är nu ni måste säga att inget förändras. Jag vet inte varför men får känslan att allt kommer att bli förändrat och annorlunda och inte till det positiva. Jag förstår att förmodligen låter jag bara knäpp men just idag gör det här mig rädd och ledsen. Det låter säkert sjukt men det känns som att jag förlorar henne lite.

Jag återkommer imorgon när jag förhoppningsvis har fått lite mer sömn i kroppen. Då kanske allt känns lättare. Jag tror det.

/e

3 kommentarer:

  1. Du ska se att Penni kommer att vara mätt och nöjd och sova bättre. Får du bara sova inatt så känns det lättare i morgon, jag lovar.
    Ring så kommer jag om du vill ha hjälp.

    Natti
    Love you
    Mamma

    SvaraRadera
  2. Gumman..Både Emma o Emil har gått på ersättning o dom mår så bra..Mysamma under dagen när det känns bra,jag är avis på det,men funkar det inte så gör det inte det..Sen är det ju så att om du inte mår bra så känner Penni det oxå o då mår hon dåligt o grinar o har sej..Så kör med ersättning o sen mysammar du lite på dagen,om det funkar så klart..
    Jag tycker att du verkar vara en bra mamma som tar saker på så bra sätt,fast du är ung,kan tro att du har barn sen förut..Va rädd om dej o så ses vi en dag..Kom gärna förbi nån dag..//Kram på dej..Lotta o Emil

    SvaraRadera
  3. Vännen!! Du kommer inte alls att "förlora" henne. Både du och Penni kommer få massor med närhet oavsett om du ammar eller om hon får flaska.
    Det viktigaste är ju,som du säger, att hon blir mätt. Sen hur hon blir de är oviktigt. Du ska göra det som känns rätt. Det är DIN dotter och INGEN kan veta bättre än du vad som är rätt.

    Jag förstår dina känslor och jag tycker att det är förskräckligt att amning, eller snarare bristen på amning, kan få kvinnor att känna så mycket skam och andra negativa känslor. Dessvärre så är de vi själva, mammorna som har skapat detta förhållningssätt.

    Nu ska du torka dina hormontårar och tänka positivt! För de kommer bli bra, de blir de alltid!!!! Puss på dig

    SvaraRadera