onsdag 24 november 2010

Rapport från slottet, idag med.

Idag blev vi utskrivna från lasarettet på riktigt. Penni hade gått upp 176 gram på bara två dagar och hon äter 3 gånger så mycket som hon gjorde innan. Refluxmedicinen har börjat hjälpa och hon får inte lika svåra uppstötningar nu som innan. Vi börjar se ljuset. Men jag har fortfarande svårt att tro på det. Så fort hon gråter får jag lite panik och tror att det börjar om igen. Det kanske tar ett tag innan det släpper antar jag.


Vilken pärs detta har varit hörrni. Usch.
Men nu börjar vi om. En ny början.
Varje ny början kommer av en annan börjans slut (tar du vilken låt det är får du popcorn!).
Nu slutar början med bara gråt.
Nu börjar slutet med bara gråt.
Nu är det dags att börja sluta gråta.

Nu ler vi gott folk, visst gör vi?

Titta för övrigt vad stor min tjej har blivit nu!

(min mobilkamera är superbra,visst är den! Mycket bra! Inge suddiga bilder alls. Skönt!)
/e

5 kommentarer:

  1. Underbar läsning....
    Penni o hennes mor o far är riktiga kämpar!!

    Soffis o Mejjis

    SvaraRadera
  2. Åhh va härligt att ni fått komma hem..

    Kram Lotta o Emil o Emma..

    SvaraRadera
  3. Seneca skrev det...........


    Kram Mamma och Katta

    SvaraRadera
  4. Duktigt, men vilken låt sjunger de det i? :)

    SvaraRadera
  5. UNDERBART!

    STOR KRAM TILL ER ALLA TRE!

    SvaraRadera