söndag 21 november 2010

Ledsamt inlägg från ledsen tjej.

Har ert barn skrikit någongång? Kanske ett bra tag i streck till och med? Kanske kände du dig då maktlös och otillräcklig? Kanske kändes det som att något slet sönder dig inifrån och ut för att du inte kunde göra något för att hjälpa? Kanske gick det såsmåningom över och bebisen blev glad igen?

Det blir inte min. I 4 dygn har hon gråtit och skrikit hysteriskt nästan varje vaken minut, med undantag för några stunder här och där på skötbordet.
Jag vet inte vad jag ska göra. Jag balanserar på gränsen till att bryta ihop nu känner jag.
Jag vet inte vad vi ska göra faktiskt.

/e

4 kommentarer:

  1. Usch Emelie, jag blir så ledsen när jag läser om hur jobbigt ni har de. Jag önskar önskar önskar att de snart kan vara över så ni får tillbaka eran glada tjej. Skickar lite styrkekramar.

    SvaraRadera
  2. Skickar en massa styrkekramar till er!

    SvaraRadera
  3. Tänker på er o tycker ni är så starka o duktiga. Önskade kunna hjälpa på nåt vis.

    Ta hand om er o snart ska ni se att det ljusnar.

    Kramar Soffan

    SvaraRadera
  4. Hej Emelie!
    Kikade in här för andra gången nu, måste ju hålla lite koll på er! Vilken fin liten tjej ni har knådat ihop :)
    Läser även att hon gillar de högfrekventa tonerna, en Sopran tro?
    Skämt åsido, när Penni besparar världen sitt klangfulla register är ni väldigt välkomna till Stockholm. Jag kan köra vagnen.
    Massa kramar till er tre.
    /Kristin (& Jonas hälsar!)

    SvaraRadera