Värst vad många inlägg det blev ikväll då! Så blir det när man är gräsänkling (ett ord jag egentligen avskyr men i brist på annat). Jag tittade nyss på förlossningskliniken och vad jag gråter nu för tiden när de får sin bebis. Jag gråter inte så där lugnt och fint som ni säkert ser framför er utan snarare mer "Helena Bergström-gråt" med snor hängande från näsan och ansiktet ihopvridet i en grimas. Så gråter jag.
Jag började tänka på min graviditet. Den var jobbig och slitsam på 100 sätt men det fanns något som gjorde den fantastisk (förutom det faktum att det skulle komma en bebis av den)... min barnmorska. Hon har tampats med mig i många år nu och det finns ingen jag känner mig så trygg med. Alla som någonsin kommit i kontakt med henne tycker att hon är fantastisk! Tänk vilket bevis på att man är duktig på sitt jobb!
Det som jag tror gör henne så duktig och omtyckt är att hon får en att känna som att man är den enda hon har att "ta hand om". Jag kände det som att jag var hennes enda gravida, fastän jag vet att hon hade många många fler. Det är precis det det handlar om tror jag. Hon såg mig, lyssnade på mig och tog mig på allvar i alla lägen.
Jag kan längta till nästa graviditet redan nu för att hon är så underbar.
Jag tror jag pratar för många nöjda mammor när jag säger att denna barnmorska borde få ett månadens barnmorskepris. Nu finns det säkert inget sådant så jag tar och uppfinner ett nu. Hon får inte bara månadens utan alla månaders barnmorskepris!
Grattis Maria och tack! Vi ses nästa gång!
/e
Nu gråter jag oxå för alla underbara ord Emelie. En sak lärde jag mig väldigt snart i mitt yrke, att man har så himla mycket tillbaka om man bara är villig att sätta sig själv åt sidan ett tag och låna ut sitt öra och bjussa på ett leende till alla som besöker oss. Jag är så lyckligt lottad som får följa era graviditeter och jag ser det som en förmån och inte som en uppgift. Ni är så välkomna tillbaka när Penni ska få ett syskon. Kramar från DIN barnmorska
SvaraRadera