Nu i ro, slumra in...

Jag har en vän som jag träffade förra veckan för en fika. Hon har en dotter i samma ålder som min och berättade vid ett tillfälle att hennes sambo är bättre än henne på att lägga dottern för han har mer tålamod. Han kan vara där inne i... ja 20 minuter om det behövs, sa hon. Oftast tog det dock bara 3 minuter för henne att somna från att man lagt ner henne i sängen. Jag log lite för mig själv för en läggning med min dotter ser lite annorlunda ut minsann...

5-30 minuter får räknas som en riktigt bra läggning!
30-60 minuter hör till vanligheten och är inte kul men ändå inte så tokigt. "Kan vara värre"-facket stoppar vi det.
60-90 minuter börjar bli riktigt jobbigt och frustrerande. Här krävs pauser oftast av föräldern som lägger, oavsett tålamod i övrigt.
90-120 minuter är katastrofjobbigt. Om vi inte då är två som byter av varandra hinner jag önska att någon  kom och klubbade mig i bakhuvudet med ett vedträ.

Tilläggas bör att alltid väntar jag så länge det bara går med att lägga ner henne så att hon då är så trött att ögonen går ihop innan. Det har dock mycket liten betydelse eftersom hon ändå lyckas hitta extra ork och kraft där inne. Tilläggas bör också att idag till exempel fick jag ge upp efter 1 ½ timma och helt enkelt ta upp henne. Bra? Förmodligen inte. Nödvändigt för att jag skulle behålla min mentala hälsa? Mycket! Vann hon? Absolut! Kommer vi ha stora problem med henne i tonåren? Mycket troligt så.

Nu undrar ni vad det är som gör att det tar sån tid för henne att somna?

Det här...

Såhär glad blir hon sen när hon ser att jag tittar på henne. God natt god natt Penni...

Ni kanske undrar var hennes byxor är? Det gjorde jag med för hon hade dem på sig när hon la sig i sängen!

Ser ni det vita ihopskrynklade i nedre hörnet... hon har lyckats kliva ur sina byxor! 

Bra jobbat tycker ni inte?

Idag har jag spenderat sammanlagt 2½ timma i sovrummet och försökt lägga henne. Ändå sov hon inget på eftermiddagen och är nu vimmelkantig av trötthet. Skönt tänker ni då somnar hon lätt ikväll. Ha säger jag. Ett sånt snabbt och hårt ha. Mer som en fnysning liksom. Sånt ha säger jag.

Däremot sov hon imorse till halv åtta! Det förlåter mycket må jag säga och jag håller tummarna för det samma inatt!

/e