Tystnad... till slut...

Tystnad. Underskattade tystnad. Älskade uppskattade tystnad. Välkommen! Var höll du hus?!

En timma skoj och stoj. En timma hysteri och skrik. Upp och ner ur sängen (alla metoder kan dra åt helsefyr när hon skriker så hysteriskt!!) Uppe och skrikfest på golvet raklång, nere och skrikfest i sängen raklång. Skrik till kräkgränsen. Mammahjärta som brast 1000 gånger på en timma. Inga kramar hjälpte. Inte ens Emil hjälpte. För trött. Övertrött. Envis.

Frustration. Samvetsgnag. Kärlekssmärta. Ilska. Ledsamhet. Gråt. Tålamodssök. Tålamodssök. Tålamodstryt. Tålamodssök. Hade glömt det här. Hur gör man då? Tålamodssök. Vad är bra föräldraskap? Vad är dåligt? Tålamodssök. Gråt. 1000 bitarshjärtat gör fysiskt ont. Snälla sluta vara så ledsen...

Lugnet. Hoppet. Tystnaden. Sömnen. Lyckan.

Men annars tycker jag den här läggningen gick ganska smärtfritt faktiskt, det gjorde det allt. Inga större problem alls. Skönt så! (om jag använde smilisar i min blogg skulle jag ha en här så ni förstod på tonen att jag är ganska positiv ändå trots läggningen, nu är hon ju lugn och så även jag. Men nu använder jag ju alltså inte smilisar så då kan jag inte på något sätt förmedla det till er. Typiskt alltså.)

/iPhonemelie