Till er skriver jag detta...

Jag får känslan av att många av mina vänner går med ständigt lite dåligt samvete för att de tycker att de inte kommer hit tillräckligt ofta och hälsar på Penni. Till er skriver jag detta inlägg. Till er säger jag: Sluta upp med det genast!

Jag tänker aldrig för en sekund att det gått långt tid sedan sist ni var här. Penni tänker det absolut inte. Hon kan vara lite lättstött med vissa saker, om mamma hennes tar för lång tid med maten, om hon pratar när Penni har mat i munnen, om hon inte förstår att Penni inte vill sova fast det är natt... ja sådana saker, men aldrig om ni kommer för ofta eller för sällan. Hon är bara glad när ni väl har en stund över och en famn att vila i.

Jag är rörd över att så många finns i mitt liv och tycker om mig. Jag är ännu mer rörd över att så många vill finnas i Pennis liv och tycka om henne. Jag håller aldrig räkning om ni kommer 15 gånger eller 2, varje gång ni vill och kan komma är ni så välkomna och det är alltid lika roligt. Men det finns inget krav, hör det nu, det finns inget dåligt samvete. Vi har alla våra liv som tuffar på med allt vad det innebär. Jag är aldrig besviken på någon eller sur, så sluta upp att förebrå er själva om ni nu gör det. Ni är uppskattade och omtyckta och när ni kommer väntar stora famnen. När ni är hemma och livet snurrar på är ni lika omtyckta från flickorna i det lilla huset i Köping.

/e