tisdag 12 oktober 2010

Första leendet, på riktigt!

Nu har det hänt! Nu har hon tittat mig i ögonen och lett.
Ett stort, glatt, härligt leende.
Inga spyor efterföljde. Ingen magknip.
Bara detta underbara vackra korta leende.

Jag kan inte beskriva känslan.
Det är som tusen fjärilar i hela kroppen.
Tusen kärleksbubblor överallt som får mig alldeles vimmelkantig.
Som något jag aldrig tidigare upplevt.
Det är så häftigt... så häftigt!



Här ler Penni i sömnen och inte åt mig, men ni fattar grejen.
Vacker, inte sant?

/e

1 kommentar: