Igår bytte jag blöja på min kära Penni och som vanligt passade jag på att gulla lite med henne. Plötsligt log hon mot mig. Hon tittade mig rakt i ögonen och log. Jag blev varm i hela kroppen och fick tårar i ögonen av det underbara som precis skett! I extas försökte jag få henne att le igen. Men det var över på ett ögonblick. Två sekunders leende och i mig kändes det som att jag vunnit högsta vinsten på lotto. "Det här är ett ögonblick jag kommer minnas hela mitt liv", stod jag och tänkte. Ett ögonblick som kommer gå till historian. Ett ögonblick som...
Just då kräktes Penni en kaskadspya rakt över hela väggen och gardinerna bredvid skötbordet. (Just det, de gardinerna jag nyss tvättat, strykt och hängt upp.) Det slutade inte där utan hon kastade upp en till enorm spya över hela sig själv och hela skötbordet. (Bör jag tillägga att vi redan innan var sena till Öpnna förskolan i Odensvi...) Sen var hon nöjd men inte en skymt av ett leende mer.
Med andra ord: "Det här är ett ögonblick som jag kommer minnas hela mitt liv, dagen jag trodde Penni log åt mig men egentligen bara mådde illa!"
/e
Hahaha :)
SvaraRadera