Glamourmamma!

Jag satt och tittade i en tidning idag och fick se en bild på Hanna Graaf. Hon höll en liten tjej i famnen, tydligen hennes dotter Liv, och bägge såg sådär härligt glada och fantastiska ut. Jag tyckte att det var något som inte stämde med bilden men jag kunde inte sätta fingret på vad det var. Jag tittade länge. Funderade. Vände tidningen upp och ner. Tittade. Funderade.

Sen kom jag på det. Hon såg för det första oförskämt pigg ut. Inga mörka ringar under ögonen, inga tomma glansiga trötta ögon och inget leende som knappt orkar hålla uppe sig självt. Hon hade heller inga spyfläckar på kläderna. Inte ett spår av sprutbajs på varken henne eller bebisen. Hon var helt enkelt hel, ren och pigg. Så var även fallet med lilla bebisen. Hel, ren och pigg.
Därför kände jag inte igen mig i bilden.
Därför tyckte jag inte att det såg på riktigt ut.
Därför stämde det inte.

Hon är en sån där glamourmamma som det pratas hit och dit om i media. Vad menas då med det? Glamourmammor borde ju då automatiskt få glamourbarn. Om jag inte visste bättre skulle jag kunna tro att det betyder att de gillar att titta på tv-programmet Glamour. Men jag vet ju bättre eftersom jag är ganska hipp och happening (här förtydligar jag för vissa att det ligger en underton av stark ironi i detta påstående!). Det betyder att deras liv är fyllt av glamour, fart och fläkt. De rör sig i rätt kretsar och är helt enkelt fantastiska. De blir inte trötta, inte smutsiga och får aldrig psykbryt över att deras respektive lagt kläder på stolen fast vi satt upp krokar på väggen ovanför (smidigt, då fick vi sagt det också!).

Glamourmammor är lite bättre. Lite piggare. Lite renare. Lite gladare.
Glamourbarn är lite bättre. Lite piggare. Lite renare. Lite gladare.

Jag tittar på mig själv där jag sitter och skriver. Ögonen är glansiga, trötta, hänger och är inbäddade av mörka ringar. På tröjans ena axel gör sig en spyfläck märkbar och längst ner på kanten sitter spår av såsen jag åt till min lunchlåda. Mjukisbyxorna är för trånga vilket gör att magen hänger ut och strumporna vänder sig upp och ner på foten (någon mer som har detta problem för övrigt??).

Dagens insikt:
Jag är ingen glamourmamma. Jag är en vanlig, trött, smutsig och ibland sur mamma.
Min dotter är inget glamourbarn. Hon är en vanlig, trött, smutsig och ibland sur dotter.

Men hon är min dotter. Och hon är perfekt på alla sätt.
Jag är hennes mamma. Perfekt för henne.
Glamour är överskattat.
Jag väljer vanligt och på riktigt.

I like us, just as we are.

/e