... bajs! Det får man om man har en egen blogg. Ni osm inte vill läsa om bajs, spyor eller rapar bör nog sluta nu för det är det enda detta inlägg kommer handla om. Jag har nämligen tappat all social kompetens gällande vad man bör och inte bör prata om med vanliga människor. Allt för ofta hör jag mig själv berätta om för dem helt ointressanta och kanske lite skrämmande saker kring spädbarnsavföring. Det värsta är att jag verkar ha ett så stort behov av att prata om det att jag fortsätter fastän jag ser att de tittar på mig som att jag är galen. Så nu tänker jag berätta för er allt om hur min dotters mage fungerar. För att få det ur mitt system så att säga. Here it goes:
Penni bajsar väldigt mycket. Väääldigt mycket. Det i sig är väl bra antar jag men igår när jag skulle byta blöja var det härliga kletet i den grönt. Grönt?! Inte lite åt det gröna hållet heller utan ren och skär grönaste grönt. Vad i hela friden innebär det? Direkt började jag fundera över vad hon ätit men den stora frågan är ju vad jag ätit eftersom hennes meny ser rätt så likadan ut 142 gånger om dagen. Jag kom i alla fall inte fram till något jag ätit som skulle leda till det gröna.
Jag fortsätter med spyor nu.
Penni spyr väldigt mycket. Väääldigt mycket. Fast inte när man vill att hon ska spy, till exempel efter hon ätit. Nej, helst då det är absolut mest obekvämt för både henne och hennes föräldrar. Precis när vi alla somnat sött i sängen är en favorit. Då öppnar hon ögonen, ser ut som hon smider elaka planer och sen kräks hon. Efter det är hon vaken och vi får börja om med sövandet igen.
Jag fortsätter med rapar nu.
Penni rapar nästan aldrig. Det leder till magknip.
Så, vad skönt det känns. Nu är det liksom ute känner jag. Förmodligen samma känsla Penni har när det är dags att byta blöja. Haha jag varnade i alla fall i början så all social kompetens har jag inte tappat än. Väl?
/e
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar