Det är inte alltid så lätt att vara själv med två barn. Oftast funkar det bra. Ibland funkar det mindre bra. Vissa dagar funkar det inte alls. Idag... ja döm själva efter att ha läst delar ur ett sms jag skickade för en stund sen...
"Är helt slut. Fick dra med två gallskrikande ungar från klapp och klang för att penni inte lyssnade på mig, sprang där man inte får, slängde sig på golvet och vrålskrek och bara trotsade. Antagligen för att hennes syster gallskriker så fort jag lägger ner henne ifrån mig en sekund. Jag har ont i rygg, arm och handled och är så trött på pennis trots att jag vill gråta. Ingen rolig start på fredagen alls. Försökte bli vän med penni nu varpå hon lackade ur totalt för att jag inte kunde hjälpa henne med skorna eftersom lillasyster ammade. Nu är Lotta arg för hon ligger i sängen och jag andas och vräker ur mig det där. Men annars har det gått fint. :)
Ps: penni bajsade precis i trosorna också utan blöja."
Jag har sagt det förut och jag säger det igen... Astrid Lindgren, utan henne vet jag inte vad. Hon återskapade lugnet här hemma och nu ligger bägge tjejerna i sovposition. Jag med. Just idag struntar jag i disk, städ och tvätt och unnar mig ett tyst och lugnt rum med en sovande bebis i famn (hoppas jag i alla fall!).
Over and out.
/iPhonemelie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar