Humörtankar...

Jag pendlar mycket i humöret nu för tiden. Lika fort som jag blir frustrerad och ledsen över allt som gör ont och inte funkar blir jag glad och positivt inställd till det som faktiskt funkar och det som blir bättre.

Igår var en tuff start med mycket ont och därigenom en del ledsna oroliga känslor. Sen tvingade jag mig upp och ut och döm om min förvåning när det gick bättre än jag trodde med sulorna. Inte lika panikont direkt som innan och hela resten av dagen blev genast mycket bättre i humöret!

Idag vaknade jag med inställningen att jag ska göra så mycket jag kan och sen vila mellan varven och hela jag har varit fylld med en positiv känsla. Det är roligt! Allt blir lättare då, klyschigt, absolut, men sant!

Sen är jag inte en av dem som säger: "tänk positivt så löser det sig", så enkelt är det verkligen inte. Ibland väljer man inte själv att kunna tänka positivt, ibland gör kroppen eller huvudet valet åt dig och du kan inget annat än hänga med i det ledsna. Då finns det inget värre än någon som säger åt dig att tänka positivt precis som att man bara kan stänga av. Det kan man givetvis inte. Men jag har märkt att för mig behövs det något som ÄR positivt för att få mig ur det ledsna och kunna fokusera på det positiva. Igår var det att klara en liten uteaktivitet (mest sittandes visserligen men ändå) i mina nya sulor utan att få betala pris för det i hemsk timmeslång smärta. Det gjorde att något i mig tändes. Hoppet kanske. Det kanske kan bli bättre det här, de kanske har hittat orsaken och sulorna kanske faktiskt kan hjälpa på sikt även om de är jobbiga nu.

Det kan vara hur litet som helst det som faktiskt ÄR något positivt och hjälper humöret, en hög stol i köket som hjälper att kunna diska och laga mat, en kopp kaffe med någon man tycker om, ett leende från lillan, en snittblomma på köksbordet; vad som helst. Det gäller bara att fånga tillfället då det där positiva fyller dig, om så än bara för 2 minuter.

Då kanske om man har tur man kan stanna kvar i den känslan en stund och få njuta, även om livet inte är som man önskar att det vore.

Svamlar jag eller gör jag mig förstådd, ingen aning? Det var i alla fall dagens tanke... Gör med den vad du vill.


/iPhonemelie