Den hysteriska timman med två trötta, skrikande barn som ska få i sig kvällsmat och sen göras klara för sängen gjord. Två sovande barn innan klockan sju och en middag tillsammans med sambo på tu man hand gjord.
Nöjd plockade jag med mig två geisha dark-rutor och gick för att slänga mig på soffan en stund och njuta de två jag tänkt unna mig. Då vaknade en mycket ledsen Lotta och grät högt. Panik! Vad skulle jag göra där jag stod i hallen med två geisharutor i handen?Jag pulade in den ena rutan i munnen och tuggade för glatta livet medan jag gick in till min bebis.
Medan jag la henne tillrätta insåg jag att hon var för ledsen och för vaken för att bara stoppas om, så att jag skulle bli tvungen att ta upp henne och vagga henne till sömns. Panik! Vad skulle jag göra där jag stod vid sängen med munnen full av geisha och handen lika så? Skulle jag lägga mer geishan på nattduksbordet? Nej, då skulle jag inte nå den sen när jag väl lagt mig tillrätta och så skulle den ligga där på bordet och håna mig med sitt avstånd! Skulle jag lägga den i fickan? Nej det kunde jag ju inte, det var ju inget papper på den så den skulle ju kladda ner överallt och det ville jag verkligen inte... igen.
Så jag gjorde det enda rätta, jag pulade in även den i munnen och tuggade frenetiskt. Med munnen totalt fylld av geisha insåg jag att mitt i mitt funderande hade hon faktiskt tagit nappen, lagt sig till ro och nu slöt ögonen lugnt och stilla. Hon somnade sen om och jag kunde smyga ut ur rummet igen. På väg till soffan gjorde jag en nödvändig avstickare till kylskåpet och plockade med mig två nya rutor geisha till soffan. De första hann jag ju inte ens känns lukten av innan de svaldes och ni känner väl till 3-sekundersregeln? Om inte ska jag nu förändra världen för er för alltid... alla kalorier som intas på under 3 sekunder räknas inte för de går lika fort ur kroppen som i! Det är helt sant! (Alltså jag har kanske ganska få vetenskapliga bevis på just detta men det är en sån här grej som är allmänt känd. Jag har alltså inte hittat på det själv precis nu. Icke. Alls. Ah men skärp dig med ditt "det har jag minsann aldrig hört"-snack! Borde säga mer om dig än mig och hur mycket du är om dig och kring dig om du inte kände till regeln! Ha!)
Hur som helst är det Lottas fel. Man får liksom bestämma sig, antingen är man otröstlig i sängen eller inte. Det är geisha som står på spel, det är inget skämt!
Fasiken nu när jag skrev allt det här blev jag sugen på geisha så nu måste jag nog gå och hämta mig en ruta till.
- Posted using BlogPress from my iPad
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar