Jag är inte blödig eller hormonell på något vis...

... men efter jag fött mina barn har jag av någon anledning lite svårt att kontrollera tårkanalerna när något är fint. (Och eller sorgligt, roligt, skrämmande, vackert, fult, stilla, rörligt, uppe, nere, åt vänster eller höger... ja egentligen åt allt kan man säga då för enkelhetens skull.)

Men jag måste ändå hävda att rondellen utanför Max med alla tända marsaller tidigt imorse och så luciamusik på radion till det var något alldeles särskilt rörande för tårkanalerna! Så ja, jag grät en skvätt. Och snorade lite. Det gjorde jag.

Men jag står fast vid att ingen med några som helst känslor i kroppen kan låta bli det ett sånt tillfälle!

Sen detta också efter det...


Det stavas: ooooäääääähhhäääähääää.
Och så lite snor på det.

Så vackert! Jag älskar mitt jobb. Det är det finaste jobb man kan ha.


/iPhonemelie