söndag 27 november 2011

The biggest light of my life...

Idag tänder vi ljus och visar upp våra perfekt pyntade stakar. Även så i vårt lilla hus. Jag sitter dock här med min fina adventsljusstake och längtar efter mammas och min barndoms vanliga röda med mossa, lingon och konstiga fula tomtar i. På något sätt sitter julkänslan inte i det fint stylade pyntet som passar in, jag inser det i år. Det sitter i det där som betyder något. En julgran med fula handgjorda smällkarameller och underliga makaronänglar berättar om julen långt mer än en med perfekta färgkordinerade kulor i exakt höjd. För vad är julen om inte familjen? Och vad är familjen om inte dess sammanvävda historia? Och vad berättar historia som gamla, av barns händer-gjorda pynt?

Jag insåg precis detta. Julen är inte stylad för mig. Den ska vara varm, inbjudande och tillåtande. Precis som en toarullstomte klädd i rött fleecetyg. Eller en flätat korg med ett bokmärke av en ängel på. Eller en gran i gips med orunda målade kulor i alla regnbågens färger. Där ryms alla jular jag kan minnas. Där sätter jag alla jular som komma skall. I min gran skall hänga allt av betydelse. Allt som berättar om det jag älskar.

Idag har vi tänt det första ljuset.



Det största är dock hon. Hon som ska fylla min gran för alltid med det vackraste pynt ni kan tänka er.

/iPhonemelie

2 kommentarer:

  1. Håller med dig till fullo!!
    Gillar inte den hårda kantiga avskalade julen, gillar den juliga julen.
    Även om jag kanske har några kantiga mordena grejer så är det ändå det traditionella jag gillar bäst. Har försökt ärva min mammas stora röda adventsljusstake men har misslyckats:)

    Kram till er

    SvaraRadera
  2. Haha, ja tänk på att den röda staken rymmer alla minnen på allt som din mamma älskat under åren. Förstår att hon håller hårt i den! :) Jag har också moderna grejer här hemma men i år mer än tidigare känner jag att det inte handlar om att matcha eller passa in när det kommer till att skapa julkänsla. Så har jag inte tänkt nu på några år. Kanske är moderskapet som spelar in men helt plötsligt kändes det väldigt viktigt, allt det där andra som man ratat nu i några år för att det inte passade in...

    Gillar också den juliga julen bäst!

    /e

    SvaraRadera