Det här med tydlighet har jag förstått är viktigt vad det gäller barnuppfostran. Tydlighet och att alltid föregå med gott exempel och följa de råd man själv satt upp. Där känner jag att jag har fullständig koll på mig själv. Jag är "as tydlig as they come" om man så säger. Jag gör alltid som jag vill att mina barn ska göra. I alla situationer. I alla lägen. Jämt...
...
Mamman: (Dammsuger upp de värsta på köksgolvet i räserfart medan den lilla av de två barnen tagit en tvåminuterspaus i gnällandet och skrikandet)
Pen... Jag menar dottern: AAAAAAHHHHAAA LALALALALALALAAAAAAAAAAAAAAAA
Mamman: (med en ton gjord av endast tålamod) Nej vännen, vi skriker inte vet du väl. Då får vi ont i öronen bara.
Dottern: (kanske inte riktigt hörde för dammsugarens vrålande) LALAAAAAAAAAAAAAAAAA AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAHIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII LALALAAAAAA
Mamman: (möjligen med lite mindre tålamod) Sluta skrik! Det räcker nu. Vi skriker inte här!
Dottern: (accepterar och äter vidare på sin mut... jag menar glass)
Mamman: (är tyst tillräckligt länge för att helt glömma bort det senaste samtalet med dottern och tillräckligt länge för att tycka att dammsugningen behöver livas upp lite)
TRAMPA OCH STAMPA OCH SNUUUURA OCH GUNGA OCH DU SOM KAN ORDEN SJUNGER MEEEEEEEED!!!!
Dottern: (ser förvirrat på sin mor som dansar och skriker något som skulle kunna eventuellt i vissa toner urskiljas som en låt och säger tveksamt) Ji sikej häj...
Ridå för det fantastiska föräldraskapet! Ja min älskade dotter som jag lyckas sabba upp helt här snart är jag rädd, vi skriker tydligen här...
Tydlighet var det ja. Så att alla vet vad som gäller. Det blir så mycket lättare då, tycker ni inte?
/e
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar