Igår sa du för första gången i ditt liv själv till att du var trött och ville sova. Vi gosade ner oss i stora sängen här och låg på sida så vi kunde se varandra. Jag bad dig berätta något så du berättade att du åkt karusell. Det är alltid det, eller att du varit på bio som du berättar. Vi pratade en liten stund och jag kliade dig på magen och ryggen. Vi tittade på varandra hela tiden och allt var bara lugnt.
Efter en liten stund ville vi sova. Jag bad om en god natt-puss och fick så en lång och mysig sådan. Sen gosade du in ditt huvud i min hals och sa "och en gos också!". Vi gjorde goslätet tillsammans en liten stund innan du la dig tillrätta igen. Jag tittade på dig och sa "jag älskar dig Penni, du vet det va?". Du svarade "ja, de jet ja." Sen log du.
Vi sa god natt, jag kliade på din mage och 3 minuter senare sov du. Bredvid dig låg jag och tittade på dig med tårar i ögonen. Det var den mysigaste stunden jag upplevt någonsin. Din och min stund.
Jag kan inte tro att jag inte ska få ha dig precis såhär för alltid. För varje år du blir äldre förlorar jag den här versionen av dig som jag känner nu. Det är så sorgligt och spännande på samma gång. För du blir ju samtidigt en annan Penni också ju äldre du blir. En jag älskar precis lila mycket om inte mer.
Idag är det midsommar och du är nästan 3 år. Vi ska dansa kring stång och äta sill och allt däremellan och här sitter din mamma och längtar till ikväll... när vi ska få gå och lägga oss igen.
/iPhonemelie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar