... i flera bemärkelser. Penni sov ganska oroligt och vaknade flera gånger jätteledsen. Jag sov oroligt och vaknade av mig själv däremellan varven. En mormor som fick åka ambulans och en oro som inte går att beskriva höll mig vaken antar jag.
Idag har jag trotsat mitt sjukhusobehag och hälsat på, så nu känns det bättre. Hon repar sig tror jag, hon är en fighter utan dess like!
Ikväll blir det inte många tag här hemma, ligger positionerad i soffan och skulle jag gissa är det här jag förblir resten av kvällen. Skönt så.
/iPhonemelie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar