Tillbaka med en typisk mig grej...

För någon vecka sedan satt jag i matsalen på jobbet och åt. Helt plötsligt från ingenstans får en kille i min klass ett mindre utbrott, reser sig, svär och stormar ut ur matsalen så snabbt att det flyger en stol all världens väg. Jag går till hans kompisar för att höra vad som hände och de berättar att han blev arg för att han fick mat på sin tröja och gick för att tvätta bort det. Jag gick efter för att se att han var ok.

Utanför toaletten hörde jag att vattenkranen var på där inne och jag försökte prata med honom. Frågade om han var ok, om det gick bra och om han behövde någon hjälp där inne. Fick inget svar. Tyckte synd om honom att han tog det så hårt det där med tröjan så jag sa att jag stod utanför om han behövde något och att jag väntade på honom. Fick inget svar. Bad honom igen att släppa in mig så jag kunde hjälpa till. När han för tredje gången inte svarade sa jag att jag skulle gå tillbaka till matsalen och att  han skulle komma tillbaka dit när han fått bort allt.

Jag gick in i matsalen och på vägen tillbaka till mitt bord ser jag något som gör mig smått förvirrad. Där kommer killen jag nyss pratat med vid toaletten, glad i hågen med en tallrik precis påfylld med mat. Jag kände mig som pappa Rudolf i Sunes sommar när han ser dubbelt och bara stod still och tittade efter honom. När jag frågade var han gick tidigaresvarade han att han bara tagit lite papper på toaletten och sen gått tillbaka in till matsalen. Vi måste ha gått om varandra i var sin ingång och missat varandra. Okej, tänkte jag och satte mig för att äta. Skönt att han inte tog det så hårt.

När jag skulle ta den första tuggan slog det mig... vem i hela världen pratade jag hela den där stunden med då? Jag är ledsen nu folket om jag outar något jag kanske inte borde men vad betyder det när vattenkranen är på under en längre period? Att man vill dölja ljudet av något! (Snabb huvudräkning bör här ta er till det faktum att någon med största sannolikhet bajsade där inne) Och vad sa jag?! "Behöver du hjälp?" "Jag står här utanför." "Kom till matsalen när du fått bort allt."

Mycket, mycket typiskt mig...

/e