4-årskontroll!

I veckan var det dags för ett besök på Bvc för att kolla om 4-åringen utvecklas som en 4-åring brukar. Det gör hon. Allt gick fint men hon tappade koncentrationen på syntestet så det får vi komma tillbaka och göra om för att se om det var synen eller koncentration som bråkade med henne.

Hörtestet var allra roligast tyckte hon och direkt vi kom in i bvc-sköterskans rum frågade Penni när det skulle pipa. Sen fick hon rita en gubbe och efter det vad hon ville. Då tog hon en gul penna och drog en massa okontrollerade streck och på frågan vad hon ritade svarade hon "jag ritar något speciellt!"

99,3 cm lång och 15.4 kilo. Helt i enlighet med sin kurva. Medan jag satt där inne fick jag flash backs till alla gånger vi var där med en liten bebispenni som inte kunde äta på grund av sin reflux. Det känns så längesen nu. Hon är så stor nu att det är svårt att föreställa sig att hon någonsin varit mindre. Kommer jag ha svårt att minnas henne som 4-åring också?

Det skrämmer mig. Jag vill alltid minnas den här åldern, hon är så härlig nu. Så mysig, lugn, snäll och kärleksfull. Igår när vi skulle sova kramade hon mig hårt och sa att hon älskar mig. Efter en liten stund kramade hon mig igen och strök mig på kinden och sa att jag var hennes flicka. Sen sa hon god natt hjärtat mamma. Det vill jag alltid minnas.





- iPhonemelie